Hemsidan som dog... och sopbilar
Efter att ha jobbat halvnatt så sitter jag nu här i min soffa hyfsat yrvaken. Kaffekopp nr två är uppdrucken och jag filosoferar över vad som ska hittas på härnäst... Tidigare hade jag en hemsida som jag startade 2008 med bilder på allt jag håller kärt och text i spaltmeter och en ganska utförlig dagbok. En himla fin sida faktisk. Nu segade jag med betalningen av sidan... Har länge haft en lätt obehagskänsla över att ha en"innehållsförteckning" över mitt liv på nätet... Vem som helst kan ju läsa och ta sig en titt på mig... Jag vet också att precis det har hänt... Att någon blivit intresserad och sedan googlat och hittat sidan och där kunnat "läsa på" om mig och mitt liv. Det känns ju inte alls bra om det nu skulle vara någon som vill mig illa eller som vill något annat. Hur som helst nu är sidan borta, död och begraven. En del av mig tycker att det är synd och den andra är lättad och fri! Internet är som livet i övrigt, precis allting har en början och ett slut. Min hemsida har nått sitt slut. Ja det är faktiskt skönt!
Nu stampar katten på min mage. Det är dags att forma ytterligare en fantastisk och ovärderlig dag i mitt liv. Vad vill jag med min dag? Hm... Mer kaffe! Ingen ska få "dumpa skräp" på mig idag i alla fall! (Läser just nu boken "The law of The garbagetruck". En finurlig och klok bok. Så just nu är jag i en sopbilsvärld, jag ser alla som sopbilar😅.
Din dag blir somDU tänker! Låt ingen dumpa skräp på dig! Och Du? Dumpa inte ditt eget skräp på någon. Dumpa heller inte skräp på dig själv🌻!
Gör en fin dag💚!
