Det snopna i att det ALLTID ordnar sig?!
Jag oroar mig ibland... Det kan vara ekonomin eller andra saker som jag går och grunnar på och som gnager mig. Jag målar upp olika cenarion över katastrofer som händer när pengarna inte räcker eller om bilen pajar eller om någon relation är dålig eller jag är fbnnad på någon.
Oftast är jag en glad och positiv prick men ibland mulnar min himmel och "problemen" hopar sig i tunga skyar. Jag vänder och vrider på situationen och min "special effects-avdelning" målar upp bilder den ena mer katastrofal än den andra?!
Det är bara det... att med mina 47 jordsnurr på planeten jorden, med facit i hand liksom, så kan jag inte säga att det någon gång gått käpp rätt åt helvette?! Allt har liksom löst sig och jag har glidit vidare i livet något klokare men absolut inte allvarligt skadad med bestående och allvarliga men?!
Alltså alla mina katastrofala cenarion har uteblivit varenda gång?! Visst har det blivit gråt och tandagnissel eller skilsmässa eller något annat mindre upplyftande men någon katastrof har inte skett inte som i min fantasi i alla fall. Jag har ruskat på mig och rest mig upp och traskat vidare.
Så nu ska jag försöka sluta att oroa mig för saker och försöka känna tillit till att allt ordnar sig ALLTID! För så ÄR det! Det finns inget att oroa sig för det är en illusion!
