Dag 7 i fas med bloggen
Ja idag ÄR det dag 7 och jag har hunnit skriva ikapp. Dag 7 och ja jag är svullen och lite kinesigt eländig. Känner inte igen mig i spegeln... samtidigt både glad och stolt över att det är gjort och att jag vågade. Det här var en något större
pärs än vad jag räknat med... på fredag kommer min 10åriga dotter hem från pappa... vad ska jag säga? Jag må hända lida av svår dubbelmoral men jag vill inte att min lilla tjej ska tycka att tjejer ska göra sånt här. Jag vill att hon ska vara en oindoktrinerad
Ronja. Mammor ska ju inte göra sånt här... mammor är ju suveräna precis som de är... Jag vill ju inte heller att hennes vänner och pappa ska veta... det känns privat och skört på någe vis. Jag siktar på att säga att säga att jag har ögoninflammation
och så blir det solbrillor på...👀.
Det kliar i ögonvrårna... fast om jag kliar så ömmar det. Höger öga känns värre än vänster mer svullet och grusigt. Våndas inför stygntagning 2 på fredag... hoppas de får loss de där förbannade trådarna utan att göra mig jätteilla. Jag ska försöka dra
lite i dem själv och se om jag kan lyckas dra bort dem. Om jag lyckas så slipper jag ju åka. Min man som jobbar som djuphavsdykare erbjöd sig att hjälpa mig. Han har en rätt gedigen sjukvårdsutbildning eftersom de måste reda ut typ allt själva under
den tid de sitter i tryckkammare. Jag tror jag passar på det erbjudandet ändå... Honom träffar jag också först på fredag efter som han varit iväg en vecka på jobb. Hoppas svullnaden lagt sig tills på fredag så jag inte skrämmer min familj😣.
Jag ska försöka bättra på de tidigare inläggen också så att de viktiga kommer med. Nu blev det lite brått att få in bilderna och skriva ikapp. Undrar varför inläggen hamnade huller om buller? Nåja det får vara så. Fortsättning följer.
