Ögonlocksplastik. Naket och eländigt men no regrets!
Jag har funderat länge på en ögonlocksplastik. Fram och tillbaka... grunnat. Jag har vackra ögon, jag älskar dem! Sneda och blågröna med bus och glädje i. Jag älskar kvinnor som åldras, deras lyster och deras visdom. Skönheten och djupet i deras ansikten,
värmen. Ord som "Hon måste varit skitsnygg när hon var ung". En bakvänd komplimang liksom.
Nu har det alltså kommit till det jag nu ska försöka att på bästa sätt beskriva. Anledningen till att jag vill skriva om det är för att hjälpa dig som själv går i tankar om att göra en ögonlocksplastik eller för dig som ligger där vilsen och nyopererad och
förtvivlat googlar efter någon som gått den här vägen innan dig. Jag famlade i mörkret efter någon som hade koll men hittade bara en blogg från 2013 som visserligen gav mig lite Insikt men inte tillräckligt.
Ok. Here we go. Jag tänker inte gå in så mycket på varför jag valde att göra det här ingreppet. Kort kan man säga att jag i samband med ett inplantatbyte i brösten såg min chans att göra detta vid samma operation i narkos. Ångesten är en åldrad far med
präktiga påsar under ögonen... och en begynnande siluett av påsar i mitt vackra ansikte. Varför vänta? Jag ser ju vart åt det barkar?
Mina ögon innan operation. Ja jag vet ingen katastrof.... men för mig så gnagde de mig och jag valde att göra en samtidig övre och undre ögonlocksplastik på Akademikliniken i Stockholm. Samtidigt gjordes min 5te bröstplastik... inte självvalt...
det har kapslat sig och varit en massa knas. Jag gjorde min första bröstplastik 1993 då var jag mamma och 24 år gammal.
